Författare: Brita Sylvan

Skymning. Det var nästan mörkt. Vi gick på den lilla slingrande gångvägen som löpte genom den lilla parken på baksidan av din lägenhet i Vällingby. I fönstren runtomkring lyste det trivsamt och några gatlyktor lös upp så att vi kunde se var vi satte våra steg. Du var ännu så främmande för mig. Främmande på… Fortsätt läsa Som du var för mig, Hans

Den 15 januari anses vara årets mest deprimerande dag. Den 19 januari borde vara lika mörk. Då föddes jag. För 80 år sedan. Av en kvinna, min mor, som inte längre finns i livet. Här hos oss på jorden i alla fall. Kanske finns hon i himlen? Kanske följer hon mig där uppe, och minns… Fortsätt läsa Fyller år

Jag har varit lite nere och sådär en tid. Ja, det har känts motigt på nåt sätt. Som det kan göra ibland. Och då har jag kommit på att man kan självmedicinera sig. Det ligger ju i tiden. Den ena efter den andra självmedicinerar, kan man läsa. Tja, varför inte? Tänkte jag. Så jag gjorde… Fortsätt läsa Självmedicinering

”Service” står det uppfordrande när jag startar bilen. Okej, jag lyder. Beställer tid och åker till verkstan för att lämna bilen. Sedan går jag 2 kilometer hem. Solen skiner, det är mitt på dagen. Jag sneddar över en åker, den är lerig, upptäcker jag .. för sent. När jag kommer hem är överdragsbrallan alldeles lerig.… Fortsätt läsa Ner i det våta

När jag duschar brukar jag ha musik från Spotifys veckotips på. Och så när jag står där och hör musiken genom vattnets strilande får jag plötsligt höra en låt som verkligen griper tag. Oj, det där måste vara någon amerikansk härlig soulsångerska, tänker jag, och går ut ur duschen med vattnet rinnandes över kroppen för… Fortsätt läsa Stina Wolter – Vilken stjärna

Här är debattartikeln som kom in i Nerikes Allehanda idag. Hoppas den går att läsa. 😊

Igår (17 nov) pratade man om ohälsa bland barn och unga på Studio Ett i Sveriges Radio med anledning av att man förra året skrivit ut 33.000 recept på antidepressiva läkemedel till barn och unga. Tre gånger så mycket som för 15 år sedan. Är inte det skrämmande? Det är ångest som ökat mest –… Fortsätt läsa Varför mår så många unga dåligt?

Bävande, hemskt och roligt. Lite som att vända ut och in på sin själ och hänga upp den på ett plank – till allmänt beskådande. För det är ju alltid ett stycke av sig själv som man lämnar ut, när man skriver en bok, eller i alla fall när jag gör det. Boken handlar om… Fortsätt läsa Nu släpps den – min bok – Jag fick fängelse!